Nyhetsarkiv /

Förebygga baklårsbristningar med excentrisk styrketräning?

2008-09-29

Bristningar i baksida lårmuskeln är en av de vanligaste skadorna bland idrottare inom sporter där sprintlöpning och snabba accelerationer är vanligt förekommande. Forskningen om träning för att förebygga den skada har varit knapphändig. Nu har en isländsk/norsk studie publicerats som visar på att excentrisk styrketräning tycks minska risken för baksida lårbristningar.


Bristningar i baksida lårmuskeln är vanligt förekommande i sporter med inslag av maximal sprintlöpning och snabba accelerationer, dvs. i exempelvis sprinterlöpning, längdhopp, tresteg, fotboll och i amerikansk fotboll. Denna förrädiska skada verkar bli allt mer vanlig.

I en studie av sprinters på 80-talet kunde man se att baklårsbristningar var den vanligast förekommande skadan och utgjorde 29 % av samtliga skador (1). För spelare i australiensisk och amerikansk fotboll låg samma siffra mellan 16-23 % i några olika studier (2, 3, 4). Under 80-talet var baklårsbristningar den näst vanligaste skadan bland vanliga fotbollsspelare och under 90-talet och början av 2000-talet har det varit det den vanligaste skadan bland fotbollsspelare – i ett flertal studier utgjorde den 12-16 % av alla skador (5, 6, 7, 8, 9). Att baklårsbristningar bland fotbollsspelare har ökat anser forskarna beror på att fotbollen har utvecklats till en fysiskt mer krävande sport.

Att drabbas av en bristning i baksida lårmuskeln innebär månaders avbrott från tävlande och tränande, vilket är en förlust för både den aktive och för klubben/laget och sponsorer med mera. Under sommaren som gick kunde vi se flera svenska idrottsstjärnor i Christian Wilhemsson, Christian Olsson, Susanna Kallur och Johan Wissman som drabbades av denna skada. Wilhelmsson tvingades avbryta VM-slutspelet och Olsson kunde aldrig åka till OS för att försvara sitt guld, medan Kallur och Wissman återigen kunde prestera på toppnivå efter relativt långa tävlingsavbrott. Detta visar på hur vanlig denna skada är inom toppidrotten och vad den kan ställa till med. Därför är det extra viktigt att inte bara träna styrka och explosivitet utan även skadeförebyggande, men hur?

Det finns relativt lite forskning om vilka orsaker som ligger bakom denna skada och hur man bör förebygga den. Gällande orsakerna vet man att risken för bristningar ökar med åldern och då man har råkat ut för en bristning tidigare. Även dålig rörlighet i baksidan, otillräcklig uppvärmning, otillräcklig muskelstyrka samt obalans mellan baksida och framsida lår har lagts fram som orsaker, men för detta finns inga klara bevis.

Enligt en isländsk/norsk förebyggande studie från i år tycks dock risken för bristningar i baksida lårmuskeln minska vid excentrisk styrketräning kombinerat med rörlighetsträning (10). Eftersom muskelanspänningen i baksidan under ett löpsteg är störst under utpendlingsfasen då baksidan arbetar excentriskt samt under fotisättningen och då otillräcklig muskelstyrka har lagts fram som en riskfaktor, antog man i denna studie att en ökad excentrisk styrka skulle minska risken för baklårsbristningar.

Sammanlagt 31 fotbollslag från de högsta isländska och norska divisionerna deltog i studien. Hälften av spelarna fick ett program som innehöll tänjningsövningar och rörlighetsträning, medan den andra hälften fick ett program som bestod av tänjningsövningar, excentrisk styrketräning och rörlighetsträning. Det excentriska styrketräningsprogrammet bestod av övningen Finnen, där man endast arbetade excentriskt varpå det koncentriska arbetet uteblev. Övningen genomfördes med tre set med 12, 10 och 8 repetitioner i respektive set. Programmet utfördes två till tre gånger i veckan under försäsongen och en till två gånger i veckan under tävlingssäsongen.

Resultatet i denna studie visade att förekomsten av bristningar i baksida lårmuskeln var 65 % lägre bland de lag som tränade excentrisk styrka, än bland de som bara tränade tänjningar och rörlighet. Med andra ord tycks det vara så att excentrisk styrketräning kombinerat med rörlighetsträning kan minska risken för bristningar i baksida lårmuskeln. Dock har man inte studerat sprinters, där det maximala arbetet utgör en mycket större del av träning och tävling än hos fotbollsspelare. Andra övningar på Styrkeprogrammet där man arbetar excentriskt och samtidigt under stora rörlighetskrav, är Raka marklyft, Raka enbensmarklyft och Draken.

Referenser

  1. Lysholm J. & Wiklander J. (1987). Injuries in runners. American Journal of Sports Medicine, 15:  168-171.
  2. Orchard J., Marsden J., Lord S. & Garlick D. (1997). Preseason hamstring muscle weakness associated with hamstring muscle injury in Australian footballers. American Journal of Sports Medicine, 25:  81-85.
  3. Orchard JW. (2001). Intrinsic and extrinsic risk factors for muscle strains in Austrailian football. American Journal of Sports Medicine, 29:  300-303.
  4. Verall GM, Slavotinek JP, Barnes PG, Fon GT & Spriggins AJ. (2001). Clinical risk factors for hamstring muscle strain injury: a prospective study with correlation of injury by magnetic resonance imaging. British Journal of Sports Medicine, 35:  435-439.
  5. McGregor JC. & Rae A. (1995). A review of injuries  to professional footballers in a premier football team (1990-93). Scott Med J, 40:  16-18.
  6. Arnason A., Gudmundsson A., Dahl HA. & Johansson E. (1996). Soccer injuries in Iceland. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 6:  40-45.
  7. Hawkins RD. & Fuller CW. (1999). A prospective epidemiological study of injuries in four English professional football clubs. British Journal of Sports Medicine, 33:  196-203.
  8. Hawkins RD., Hulse MA., Wilkinson C., Hodson A. & Gibson M. (2001). The Association Football Medical Research Programme: an audit of injuries in professional football. British Journal of Sports Medicine, 35:  43-47.
  9. Woods C., Hawkins RD., Maltby S., Hulse M., Thomas A. & Hudson A. (2004). The Association Football Medical Research Programme: an audit of injuries in professional football – analysis of hamstring injuries. British Journal of Sports Medicine, 38: 36-41.
  10. Arnason A., Andersen TE., Holme I., Engebretsen L. och Bahr R. (2008). Prevention of hamstring strains in elite soccer: an intervention study. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 18: 40-48.